Förstasidan
Vad är vi?
Deltagare
Arbetsmodeller
Trender
Variabler
Scenarion
Länkar
Gemensam bön och föreläsning. Kan det vara något för framtiden?
Kopplingen mellan religion och utbildning
har gamla anor. Före folkskolans införande 1842 var
det ju kyrkan som sörjde för allmänhetens bildning.
Alla skulle kunna katekesen och tio guds bud och det förutsatte
elementära kunskaper i att läsa och skriva. Även
i den nya skolan var det kyrkliga inflytandet länge stort
och kristendomskunskap betraktades som ett av skolans viktigaste
ämnen. Med tiden blev dock bandet allt svagare och på
1960-talet ersattes kristendomskunskapen med religionskunskap.
Nu skulle undervisningen vara objektiv och betona alla religioners
lika värde. De ungas fostran var nu huvudsakligen en fråga
för statsmakterna, endast den frivilliga konfirmationsundervisningen
påminde om den gamla ordningen.
Men de kyrkliga samfunden ville inte finna sig i denna nya undanskymda
roll. Så istället satsade man på egna kurser
och egna studieförbund. Totalt hade förra året
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) och Frikyrkliga studieförbundet
(FS) över två miljoner deltagare i sina studiecirklar
och kulturprogram. Det är bara politiska studieförbund
som ABF och Vuxenskolan som har fler deltagare! Om du vill kan
du inte bara lära dig språk, utan även dansa,
baka och knyppla i kyrklig regi.
Viss utbildning sker i samarbete med folkhögskolor eller
universitet, men samarbete med grund- och gymnasiekolor är
också vanligt. Till exempel så anordnar SKS föredragskvällar
om föräldrarollen i samarbete med Fässbergsgymnasiet
i Mölndal nu under våren.
Under förra årets vetenskapsfestival i Göteborg
var de kyrkliga samfunden i högsta grad delaktiga. Bland
annat debatterade framtidsforskaren Nils Uddenberg och teologen
Carl-Reinhold Bråkenhielm sociobiologi i Tyska kyrkan inför
en fulltalig publik. En liknande tillställning hade varit
otänkbar för tjugo år sedan. Det visar på
en ny öppenhet inom svensk kristenhet som förmodligen
är ett resultat av den nya konkurrensen från annan
kulturell verksamhet och andra religioner.
Men allt är inte frid och fröjd. Nyligen uppmärksammades
att en muslim nekades anställning som städare därför
att han inte var medlem i Svenska kyrkan. Det talades i medierna
om smygrasism inom kyrkan, men frågan är om det inte
snarare rör sig om religionsfientlighet än främlingsfientlighet?
För många kristna är det lika otänkbart
att låta muslimer städa kyrkor som att låta
veterinärer operera människor. Det går helt enkelt
inte för sig.
För att förhindra obehöriga att få anställning
inom kyrkan har man sedan några år tillbaka en skräddarstyrd
yrkesutbildning i regi av Svenska kyrkans utbildningsnämnd.
De som vill jobba i Svenska kyrkan måste genomgå
en 16-veckors grundkurs i Svenska kyrkans regi samt ta en teologie
kandidatexamen om minst 140 poäng. Sedan kommer en ettårig
profilutbildning i pastorala, karitativa, pedagogiska eller musikaliska
uppgifter beroende på blivande inriktning. Frågan
är bara vilken profil man ska välja för att bli
städare?
När man talar om religion och utbildning får man inte
glömma bort alla föredrag om kosmologi, meditation
och rebirthing som hålls här och var i landet. Oftast
är det frågan om mer eller mindre förtäckta
värvningsförsök av nybildade kristna, hinduiska
eller buddhistiska samfund. Med ett tillräckligt intressant
föredrag eller en tillräckligt intressant bok är
det lättare att locka till sig nya anhängare. Sålunda
har Scientologikyrkan fått tusentals anhängare efter
försäljningssuccén med grundaren L. Ron Hubbards
bok "Dianetik". I Göteborg håller Martinus
kosmologi föreläsningar på Linnéstadens
stadsdelskontor om "kosmisk kommunism och den organiska
samarbetsprincipen i världsalltet". Allt för den
låga kostnaden av 50 kronor per föredrag. På
Göteborgs Stadsbibliotek hålls likaledes religiösa
eller nyandliga föredrag om allt mellan reinkarnation och
telepati. Allt som oftast är det mer än fullsatt på
föreläsningarna. Uppenbarligen är det många
som känner ett behov av en annan typ av utbildning än
den som skolan ger...