Förstasidan
Vad är vi?
Deltagare
Arbetsmodeller
Trender
Variabler
Scenarion
Länkar
Klarar man sig utan datorer i morgondagens skola?
En av de tydligaste trenderna inom utbildningssektorn
är den ökade användningen av informations- och
kommunikations--teknik, eller kort och gott IT. Antalet datorer
ute i skolorna ökar år för år och begrepp
som megabyte och megahertz sprider sig som ringar på vattnet.
Många förståsigpåare menar att IT-revolutionen
kommer att medföra att elevens roll stärks betyd-ligt
jämfört med idag. Projektledare Jonas Erkman från
Mångkulturellt folkbildnings-centrum i Hjulsta hävdar
i Skolvärlden 20/98 att digitala läromedel (till exempel
internet och CD-ROM) ger eleverna chans att själva styra
takten över sina studier. Resultatet blir minskad utslagning
och större chans för elever med olika handikapp att
utvecklas. Därmed skulle datorn kunna bana väg för
en demokratisering av skolan.
En annan följd av datoriseringen
är enligt IT-entusiasterna att lärarnas kunskapsmonopol
slutgiltigt upphävs. Eleven kan när som helst hämta
dagsfärsk information på nätet som inte är
sanktionerad av skolledningen. Det innebär att undervisningsformerna
inom skolan måste förändras. Till exempel kommer
digitala läromedel alltmer att ersätta tryckta. En
sådan utveckling skulle inte bara innebära att eleverna
fick nyare kunskaper utan även att skolorna skulle få
minskade kostnader. (Redan idag finns en stor mängd digitala
läromedel i databasen KNUT, Kunskapsnätet för
utbildning, på adressen http://www.knut.kks.se/laromedel).
Men den gängse uppfattningen hos dagens lärare är
trots allt att IT bara är ett komplement, om än ett
starkt sådant, till den traditionella undervisningen. Internet
ses som ett bra hjälpmedel för specialarbeten och fördjupnings-
uppgifter, men grundläggande kunskaper måste inhämtas
via lärare och litteratur. De flesta är dock ense om
att datorn är ett bra verktyg för elever med läs-
och skrivsvårigheter. Äntligen kan elever på
ett enkelt sätt rätta sina stavfel utan att få
bannor från läraren. Internet ger dessutom både
elever och lärare möjlighet att nå ut till en
bredare allmänhet. Redan idag har många skolor både
scheman och elevarbeten publicerade på nätet.
I och med skolornas datorisering har
bristen på datatekniker blivit allt mer markant. I Jönköping
är till exempel endast fem tekniker ansvariga för skötseln
av kommunens 54 skolor. Det säger sig självt att de
inte hinner rätta till alla fel och följden blir att
datorerna inte kan användas. Enklare fel lyckas datalärarna
avhjälpa, men detta tar tid från undervisningen. En
lärare i Härnösand klagar i Lärarnas Tidning
22/98 på att all hans undervisningstid går åt
till rent underhåll av datorerna. Följden blir att
han inte hinner undervisa eleverna över huvud taget.
Men trots allt så får de flesta elever undervisning
i IT. Mellan 1995 och 1997 ökade antalet datorer i grundskolan
med 60 procent och i gymnasieskolorna med 30 procent. Idag är
mer än 90 procent av alla skolor uppkopplade mot internet.
Det gäller att haka på IT-tåget snabbt om man
vill hänga med i utvecklingen. En del gymnasieskolor har
redan inrätttat särskilda IT-program. Ett näraliggande
exempel är Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke med
programmen IT-Media och IT-Data. Ungefär 10 procent av skolans
1800 elever går det senare programmet. För att bli
antagen krävs höga slutbetyg från grundskolan,
i stort sett VG i snitt. En anledning till att så många
söker sig till IT-Data är att man i dagens läge
är högt eftertraktade på arbetsmarknaden.
Totalt ägnas drygt 40 procent av undervisningstiden på
IT-Data åt datakunskap i olika former. Eleverna lär
sig inte bara att använda internet och ordbehandling, utan
även ellära och projektstyrning.
I och med datorernas intåg har en unik situation inträtt på skolorna. Läraren kan inte längre känna sig säker på att han är den som vet mest. Ofta är det någon eller några elever som kan mer om både hårdvara och mjukvara. Lärarens auktoritet har därmed urholkats och frågan är hur han/hon ska kunna återfå den. Under perioden 1999-2001 ska 60.000 lärare få nödvändig IT-utbildning i utbildningdepartementets miljardsatsning "Lärandets verktyg". Projektet innebär bland annat att lärarna får en utbildning motsvarande 2-4 veckors heltidsstudier under en termin. Till detta kommer gratis e-mail och internet samt möjligheten att låna en dator av kommunen.
Datorutbildning ses mer och mer som ett
universalmedel mot alla sorters krämpor. I Luleå satsar
man på att omskola arbetslösa ungdomar till "IT-guider".
Meningen är att guiderna ska hjälpa till med data-undervisningen
på grundskolorna. Förhoppningen är att slå
flera flugor i en smäll: minska arbetslösheten, höja
datorkompetensen samt locka ungdomarna till läraryrket.
Men stat och kommun får även konkurrens av privata
företag i jakten på lärarnas själar. I Göteborg
erbjuder till exempel Hogia Institutet endagarskurser för
lärare i Excel, Word och internet.
Men trots alla nymodigheter i form av databaser, intranet och
mikroprocessorer verkar merparten av lärarna ovilliga att
ändra undervisningen alltför mycket. I klassrummen
må det stå en dator eller två, men det är
trots allt svarta tavlan och overheadapparaten som används
mest.