|
Personalomsättning
inom äldrevården
Det är känt
sedan tidigare att den ekonomiska krisen med sina sparbeting
har drabbat den offentliga sektorn hårt. Särskilt
hårt har sjukvården drabbats, i synnerhet äldrevården.
Man har under tio års tid kunnat följas debatten i
media om bristen på medel för att klara uppsatta mål
för verksamheten. Vi har studerat en undersökning från
psykologiska Institutionen gjord 1994 på Svalebo Sjukhem
i Majorna.
"Resultaten visar bland annat att samtliga personsalgrupper
upplever en tillfredsställande arbetsgemenskap, men samtidigt
en otillfredsställande psykisk arbetsbelastning."
Nedskärningarna i äldre vården har i hög
grad drabbat avdelningspersonalen, vilken i olika omfattning
har fått finna sig i krympande resurser i form av nedskurna
arbetsstyrkor, utökade arbetsuppgifter, pressade tidsschemata,
fler patienter per arbetslag, m.m.
"Att dag efter dag känna att man inte kan hjälpa
sina patienter på det sätt man helst skulle vilja,
och dessutom veta att budgeten inte får överskridas,
måste i hög grad bidraga till en icke tillfredsställande
psykossocial miljö."
Undersökningen från Svalebo slår fast att försämringarna
känns mer ju längre ner man kommer i hierarkin. Så
visar det sig att "samtliga värden förutom arbetsgemenskap
ligger lägre än sjukhemmets totala medelvärde
för" vård-o ekonoibiträden.
"Att vårda svårt sjuka människor är
psykiskt påfrestande.Tiden räcker inte alltid till
att leva upp till Hälso- o Sjukvårdslagens
och Socialtjänstlagens intentioner att ge god vårdkvalitet,
meningsfull sysselsättning och tillgodose behovet av trygghet."
Vi har iakttagit trenden bland personalstyrkorna inom äldrevården
att slutligen ge upp inför omöjliga arbetsbördor
genom att byta arbete. Det är anmärkningsvärt
att personalen på avdelningarna har stannat så troget
vid sina uppgifter, så länge, eftersom man vid en
enkel genomgång av deras arbetsvillkor finner väldigt
stora försämringar de senaste åren.
"Personalen blir ofta påmind om det kärva ekonomiska
läget, det blir en balansgång mellan deras egna intentioner,
politikernas beslut och den lagtext man är tvungen att arbeta
efter."
Avdelningspersonalen på dessa enheter är dock känd
för trogen tjänst och det kan ha påverkat den
fördröjda flykt som nu är i ökande. Förklaringen
finns förmodligen också att finna i det faktum att
"man upplever en hög arbetsgemenskap" och att
detta kompenserar för en försämrad arbetssituation
i övrigt. Vad vi ser idag- 5 år efter denna studie
- är dock en ökad uppgivenhet inför arbetsuppgifterna
och en resignation inför framtiden.
"Vården är
tung och slitsam. Liftar och andra hjälpmedel används
inte på nätterna
eftersom de stör de patienter som sover." 4/10-95 GP
De nya privata enheter
som har startats de senaste åren har också lockat
en del personal från traditionella vårdenheter. Dock
vill vi inte uttala oss om den omfattning med vilket det har
skett. Likaså har en utflyttning av kompetens skett till
Norge, där man idag satsar stort inom vården och därför
oblygt lockar yrkeskunnig avdelningspersonal till sina enheter.
Arbetsvillkoren för dessa emigranter är avsevärt
bättre i Norge, både ekonomiskt och vad gäller
arbetssituationen. Ej heller där känner vi till några
exaktare siffror, utan nöjer oss med att konstatera att
så är fallet.
" På två
år har personalstyrkan minskat med 36 anställda på
Svalebo, samtidigt som patienterna blivit äldre och svårare
att vårda/.../Det värsta är att man inte kan
leva på sin lön", säger Agneta Sandberg,
nattarbetande sjukvårdsbiträde på Svalebo sjukhem,
till GP" 4/10-94
Undersökningen slår fast att:
"...om målen för verksamheten vid Svalebos sjukhem
skall kunna uppnås, och för att undanröja hot
mot personalens fysiska och psykiska hälsa, är det
nödvändigt för ledningen att uppmärksamma
den psykiska arbetsbelastningen."
Tyvärr har man från ansvarig håll inte lyssnat.
Och följderna av det är den litania vi fått följa
i TV och press de senaste månaderna - En besvärande
ström av rapporter om vanskötsel och personalflykt.
"Den dag arbetslösheten
minskar och det finns andra jobb att få, då stannar
inte den lågavlönade personal om nu kämpar inom
åldringsvården..."( Vad händer då????)
Arne Lundin, anhörigföreningens ordförande 5/11-97
GP
Synen på äldrevården
på väg att förändras bland avdelningspersonalen
och också bland svenskar i allmänhet. Det är
en ny attityd under uppsegling. En attityd som vänder upp-och-ner
på frågan om vem som ska bära det yttersta ansvaret
för våra gamlingar i framtiden.
Nästa
sida
Topp
|