| |
Beskrivning av en metod kallad Framtidsbygget®
- en ettårig kurs i framtidsstudier.
Visionscentret Framtidsbygget i Sverige har guidat 170
människor genom ett forskningsprojekt kallat Framtidsbygget®.
Denna forskning har utförts av ickeforskare med
samhället som förmånstagare.
Bakgrund
Framtidsbygget®
är baserat på ett relativt nytt akademiskt ämne vilket
började ta form på 60-talet. Bertrand de Jouvenel var
en av de kända initiativtagarna till Futuribles-gruppen,
som utvecklade en ny användning av ordet ”framtiden”
i Frankrike, riktad mot beslutsfattare. Gruppens framtidsforskning
är känd som la prospective på franska. La prospective
är baserat på fem specifika steg, vilka resulterar i
scenarier. Rand Corporation, tankesmedja i USA, utvecklade
ett antal olika tekniker för användning i framtidsstudier.
Delfi och Korspåverkan är två exempel. Senare har
forskningstekniken utvecklats till att inkludera omvärldsbevakning,
trendanalys, scenarioteknik och mycket mer. Många akademiker
använder framtidsstudier i sitt eget framtidsarbete.
Framtidsstudier lärs ut på universitet och även på grundskolenivå
i flera länder i världen. Konsulter och företag integrerar
omvärldsbevakning, trendanalys, scenarioskrivning och
visionsskapande i sina verksamheter. Robert Jungk arbetade
i Tyskland, Österrike och Schweiz med framtidsfrågor
på ett annat sätt. År 1962 började han med workshops
för arbetare. Hans målsättning var att hjälpa människor
ta en aktiv roll i skapandet av sina egna framtider.
Han började med ett påstående, inkluderade brainstorming,
prioritering, fantasi och kreativitet. Deltagarna utvecklade
handlingsplaner vilka de sedan följde.
Framtidsbygget®
kombinerar alla dessa traditioner och har lagt till
andra viktiga dimensioner.
Visionscentret har lagt värderingar till sina framtidsstudier.
Vi har också tagit in kunskap om inlärningsstilar
och den senaste hjärnforskningen, så att
deltagarna studerar i överensstämmelse med
sina egna personliga inlärnings- och arbetsstilar.
Vi tar också hänsyn till deltagarnas personliga
utveckling så att de kan jobba bra ihop.
Natalie Dian tog framtidsstudier till Sverige år 1985,
men det var inte förrän 1992 som hon och Christel
Nilsson utvecklade en modell som utbildar individer
att använda framtidsstudier i sitt arbete och sin vardag.
Modellen innebär mycket mer än att lära sig
framtidsteknik. I andan av Jungk uppmuntrar den individer
att bli mer proaktiva i skapandet av framtiden samtidigt
som de utvecklar social kompetens. Det är en inspirerande
modell för vuxenutbildning. Det är viktigt, inte
minst, med tanke på det livslånga lärande vi alla måste
delta i.
Fakta
Varje genomförd studie hänförde sig till olika system,
den offentliga
sektorns framtid, det hållbara
samhällets framtid, framtidens
arbetsmarknad, etc.
Varje studie leddes av 35 utvalda arbetslösa personer.
Grupperna såg olika ut; tre var för ungdomar mellan
18 och 27, en var för kvinnor mellan 35 och 55 och en
var för män och kvinnor mellan 25 och 50. Efter ett
framgångsrikt resultat i det inledande projektet, utbildade
Visionscentret, år 1996, projektledare för NBV:s projekt
"Trendbrytarna". De, i sin tur, ledde två "Transnational
Employment Youth Start Projects" finansierade av EU:s
sociala fond. De utarbetades för att sprida konceptet
och för att testa modellens upprepbarhet. De två programmen
för ungdomar mellan 18 och 24 år genomfördes i olika
delar av Sverige. Efter framgångsrika resultat gick
en av projektledarna vidare till att implementera det
hon hade lärt i lärarutbildningskurser och i sin egen
lärargärning. En annan uttryckte sig i bokform, "Vilken
framtid vill du ha Svensson?", vilken utmanade svenskarna
att delta i förändringarna som pågick runt omkring dem.
Ytterligare andra släppte framtidselementet och gick
vidare till att lägga tonvikt på värderingar, lära sig
att lära och personlig utveckling kombinerad med personlig
rådgivning i framgångsrika projekt för ungdomar.
Deltagarna valdes ut på grund av deras olika bakgrund,
kulturtillhörighet och arbetserfarenhet.
Tre tankar ligger bakom valet av föredragshållare, material
och övningar som deltagarna erhåller för att kunna utföra
sina framtidsstudier.
- Studiemiljön bör likna en arbets/forskningsmiljö
och studieinnehållet ha samma kvalité
som vid vuxen- och universitetsutbildning.
- Hjärnforskningen lär oss att det finns
olika sorters intelligenser och att vuxna och barn
måste få utbildning utifrån sina
unika kombination av intelligenser.
- Vi vet att de flesta barn inte har en positiv
erfarenhet av skola och utbildning. Vuxenutbildning
måste hjälpa vuxna att erfara inlärande
som en positiv aktivitet eftersom de måste
fortsätta lära sig hela livet.
Framtidsbyggets® pedagogiska modell
Framtidsbyggets® pedagogiska modell har hämtats från många källor. Några av koncepten är:
Människor lär sig bäst när det de gör känns konstruktivt, när de ser meningen med sitt arbete.
Människor lär sig bäst när de kan hitta information själva och när det är ett ämne de är intresserade av eller utmanade av.
Människor lär av varandra lika mycket som de lär sig av "läraren".
Människor lär sig bäst när de ser hur olika teman integreras.
Människor lär sig bäst när de har tillgång till en given struktur och personlig flexibilitet inför sin egen inlärning.
Människor lär sig bäst när de förstår sin egen inlärningsstil.
Människor lär sig bäst när informationen stimulerar alla sinnen.
Människor har ett behov av att se både helheten och detaljerna.
Människor har ett behov av att lära sig tekniker som de kan använda hela livet, inte bara till nästa test.
Människor lär sig bäst när de utvärderar sina egna inlärningsresultat och när deras framgång mäts mot deras egna tidigare prestationer.
|
