For English version, please click here    
 Ett center som erbjuder resurser f⠬宧tidsutveckling f⠦⥴ag, myndigheter och enskilda

 Hem  Sitekarta  Kontakt

Om oss
 Visionscentret
 Natalie Dian
 Kollegor
 Klientlista

Resurser
 "Environmental Scanning 1999-2008"
 Artiklar & Utgivningar
 Bibliotek
 L䮫ar
 Fackjournaler

Vad vi erbjuder
 Konsulttjänster
 ְpna kurser
 F⥬䳮ingar
 Uppdragskurser
 Avslutade uppdrag

Framtidstr䮩ng
Introduktion
 Framtidsbygget
 Framtidsbygget f⠫vinnor
 Framtidsspanarna
 Framtidsklubben

 

FRAMTIDSBYGGET® - en ettårig kurs i framtidstudier

 
Beskrivning av en metod kallad Framtidsbygget® - en ettårig kurs i framtidsstudier.

 
Visionscentret Framtidsbygget i Sverige har guidat 170 människor genom ett forskningsprojekt kallat Framtidsbygget®. Denna forskning har utförts av ickeforskare med samhället som förmånstagare.

Bakgrund
 
Framtidsbygget® 䲠baserat p堥tt relativt nytt akademiskt 䭮e vilket b⪡de ta form p堶0-talet. Bertrand de Jouvenel var en av de k䮤a initiativtagarna till Futuribles-gruppen, som utvecklade en ny anv䮤ning av ordet ⡭tiden튠 i Frankrike, riktad mot beslutsfattare. Gruppens framtidsforskning 䲠k䮤 som la prospective p堦ranska. La prospective 䲠baserat p堦em specifika steg, vilka resulterar i scenarier. Rand Corporation, tankesmedja i USA, utvecklade ett antal olika tekniker f⠡nv䮤ning i framtidsstudier. Delfi och Korsp嶥rkan är tv堥xempel. Senare har forskningstekniken utvecklats till att inkludera omv䲬dsbevakning, trendanalys, scenarioteknik och mycket mer. M宧a akademiker anv䮤er framtidsstudier i sitt eget framtidsarbete. Framtidsstudier l䲳 ut p堵niversitet och 䶥n p堧rundskoleniv堍 i flera l䮤er i v䲬den. Konsulter och f⥴ag integrerar omv䲬dsbevakning, trendanalys, scenarioskrivning och visionsskapande i sina verksamheter. Robert Jungk arbetade i Tyskland, ֳterrike och Schweiz med framtidsfr姯r p堥tt annat s䴴. Ų 1962 b⪡de han med workshops f⠡rbetare. Hans m嬳䴴ning var att hj䬰a m䮮iskor ta en aktiv roll i skapandet av sina egna framtider. Han b⪡de med ett p峴奮de, inkluderade brainstorming, prioritering, fantasi och kreativitet. Deltagarna utvecklade handlingsplaner vilka de sedan följde.
 
Framtidsbygget® kombinerar alla dessa traditioner och har lagt till andra viktiga dimensioner.
 

 
Visionscentret har lagt värderingar till sina framtidsstudier. Vi har också tagit in kunskap om inlärningsstilar och den senaste hjärnforskningen, så att deltagarna studerar i överensstämmelse med sina egna personliga inlärnings- och arbetsstilar. Vi tar också hänsyn till deltagarnas personliga utveckling så att de kan jobba bra ihop.
 

 
Natalie Dian tog framtidsstudier till Sverige 岠1985, men det var inte fⲦauml;n 1992 som hon och Christel Nilsson utvecklade en modell som utbildar individer att anv䮤a framtidsstudier i sitt arbete och sin vardag. Modellen innebär mycket mer än att l䲡 sig framtidsteknik. I andan av Jungk uppmuntrar den individer att bli mer proaktiva i skapandet av framtiden samtidigt som de utvecklar social kompetens. Det 䲠en inspirerande modell f⠶uxenutbildning. Det är viktigt, inte minst, med tanke p堤et livsl宧a l䲡nde vi alla m峴e delta i.
 

Fakta
 

Varje genomf⤠studie h䮦⤥ sig till olika system, den offentliga sektorns framtid, det h嬬bara samh䬬ets framtid, framtidens arbetsmarknad, etc.
 
Varje studie leddes av 35 utvalda arbetsl㡠personer.
 
Grupperna s姠olika ut; tre var f⠵ngdomar mellan 18 och 27, en var f⠫vinnor mellan 35 och 55 och en var f⠭䮠och kvinnor mellan 25 och 50. Efter ett framg宧srikt resultat i det inledande projektet, utbildade Visionscentret, 岠1996, projektledare f⠎BV:s projekt "Trendbrytarna". De, i sin tur, ledde tv堢Transnational Employment Youth Start Projects" finansierade av EU:s sociala fond. De utarbetades f⠡tt sprida konceptet och f⠡tt testa modellens upprepbarhet. De tv堰rogrammen f⠵ngdomar mellan 18 och 24 岠genomf⤥s i olika delar av Sverige. Efter framg宧srika resultat gick en av projektledarna vidare till att implementera det hon hade l䲴 i l䲡rutbildningskurser och i sin egen l䲡rg䲮ing. En annan uttryckte sig i bokform, "Vilken framtid vill du ha Svensson?", vilken utmanade svenskarna att delta i f⤮dringarna som p姩ck runt omkring dem. Ytterligare andra sl䰰te framtidselementet och gick vidare till att l䧧a tonvikt p堶䲤eringar, l䲡 sig att l䲡 och personlig utveckling kombinerad med personlig r大ivning i framg宧srika projekt f⠵ngdomar.
 
Deltagarna valdes ut p堧rund av deras olika bakgrund, kulturtillh⩧het och arbetserfarenhet.
 

 
Tre tankar ligger bakom valet av f⥤ragsh嬬are, material och 殩ngar som deltagarna erh嬬er f⠡tt kunna utf⡠ sina framtidsstudier.
 
  1. Studiemiljön bör likna en arbets/forskningsmiljö och studieinnehållet ha samma kvalité som vid vuxen- och universitetsutbildning.
  2. Hjärnforskningen lär oss att det finns olika sorters intelligenser och att vuxna och barn måste få utbildning utifrån sina unika kombination av intelligenser.
  3. Vi vet att de flesta barn inte har en positiv erfarenhet av skola och utbildning. Vuxenutbildning måste hjälpa vuxna att erfara inlärande som en positiv aktivitet eftersom de måste fortsätta lära sig hela livet.

Framtidsbyggets® pedagogiska modell
 
Framtidsbyggets® pedagogiska modell har h䭴ats fr宠m宧a k䬬or. N姲a av koncepten 䲺
 
M䮮iskor l䲠sig b䳴 n䲠det de g⠫䮮s konstruktivt, n䲠de ser meningen med sitt arbete.
 
M䮮iskor l䲠sig b䳴 n䲠de kan hitta information sj䬶a och n䲠det 䲠ett 䭮e de 䲠intresserade av eller utmanade av.
 
M䮮iskor l䲠av varandra lika mycket som de l䲠sig av "l䲡ren".
 
M䮮iskor l䲠sig b䳴 n䲠de ser hur olika teman integreras.
 
M䮮iskor l䲠sig b䳴 n䲠de har tillg宧 till en given struktur och personlig flexibilitet inf⠳in egen inl䲮ing.
 
M䮮iskor l䲠sig b䳴 n䲠de f⳴岠sin egen inl䲮ingsstil.
 
M䮮iskor l䲠sig b䳴 n䲠informationen stimulerar alla sinnen.
 
M䮮iskor har ett behov av att se b夥 helheten och detaljerna.
 
M䮮iskor har ett behov av att l䲡 sig tekniker som de kan anv䮤a hela livet, inte bara till n䳴a test.
 
M䮮iskor l䲠sig b䳴 n䲠de utv䲤erar sina egna inl䲮ingsresultat och n䲠deras framg宧 m䴳 mot deras egna tidigare prestationer.
 


 

 Webmaster  Kontakt: visionscentret@framtidsbygget.se